Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förÀndra och utveckla tre pedagogers förhÄllningssÀtt och fÄ dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom LÀrarutbildningen 140 pAntal sidor 35+9Titel Utomhuspedagogik ? Kan man genom aktionsforskning förÀndra pedagogers förhÄllningssÀtt till utomhuspedagogik?Författare Nina AltnÀs och Jeanette Nilsson Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof JohanssonExaminator Anders Nelson och Eva TwetmanSyfteSyftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förÀndra och utveckla tre pedagogers förhÄllningssÀtt och fÄ dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.MetodLitteraturen bestÄr av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-vÀsendets styrdokument. Metoden vi anvÀnde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spÄr i en 3-5:a i samma skola.

Detta arbete belyser pedagogers deltagande i leken, sett ur barns perspektiv. VÄrt syfte Àr att belysa hur barn ser pÄ pedagogers deltagande i leken. Vi vill ?se vÀrlden genom barns ögon? (Arnér och Tellgren, 1998, s. 70) och med deras ord beskriva hur pedagogers deltagande i barns lek kan te sig för dem.

Genom vÄrt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade sprÄk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers sprÄk i förskolan med stöd av tvÄ, sÄ som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer ? den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen ? i syfte att visa fram olika sÀtt att förstÄ pedagogers ageranden och förhÄllningssÀtt i sitt bemötande av barnen. VÄr undersökning lyfter fram pedagogers sprÄk som en stark maktbÀrande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhÄllningssÀtt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller..

Abstract Dencker, Sandra & Blomberg, Ulrika (2010). Pedagogers arbete med autistiska barn. Teachers work with the autistic children. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö. Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar och lÀgger upp verksamheten i förskolan för att stödja och stimulera autistiska barn. Studien skrivs utifrÄn pedagogers perspektiv dÄ pedagogens kompetens spelar en stor roll i arbetet med barn med autism och deras utveckling. Studien visar att pedagoger gör ett fantastiskt arbete med autistiska barn.

Den hÀr studien har fokus pÄ pedagogers professionella förhÄllningssÀtt till barns konflikter. Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstÄr mellan barn pÄ förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor med Ätta aktiva pedagoger pÄ fyra olika förskolor, i bÄde kommunal och privat regi samt med observationer pÄ de förskolor dÀr de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjÀlp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien Àr att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror pÄ oenigheter. Det har Àven framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter Àr att vara lyhörda, nÀrvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien Àr att pedagogers professionella förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra vad som leder till en lyckad inskolning pÄ förskolan ur pedagogers och förÀldrars perspektiv men Àven vad författare skrivit i Àmnet. I arbetet ligger stort fokus pÄ pedagogers och förÀldrars roll under inskolningsprocessen men Àven pÄ barns trygghet vid inskolning. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger och förÀldrar kan underlÀtta inskolningen för ett litet barn. Som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju och kvalitativ analys. I studien deltog fem förskollÀrare och fem förÀldrar.

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sÀtt att se pÄ lek som inlÀrningsmetod. FrÄgorna som tas upp rör pedagogernas sÀtt att se pÄ lek, sitt eget sÀtt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar pÄ att pedagogerna överlag Àr positivt instÀllda till lek som inlÀrningsmetod men att de inte Àr nöjda med sitt eget sÀtt att införliva denna typ av metod.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och fÄ kunskaper om nÄgra pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att anvÀnda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vÄr under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och tvÄ i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik Àr betydelsefullt i förskolan och förskole­klass dÄ barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik bÄde planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

BAKGRUND: Hur kan pedagogers förestĂ€llningar och arbete i verksamheten frĂ€mja barnssprĂ„kutveckling? Barns sprĂ„kutveckling kan ses ur olika aspekter som lĂ€sning, skrivning ochkommunikation. Detta Ă€r nĂ„got vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avsprĂ„karbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssĂ€tt och bemötande Ă€r olika omrĂ„den sompedagoger kan forma för sprĂ„kutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ nĂ„gra pedagogers förestĂ€llningarkring barns sprĂ„kutveckling, samt hur de arbetar för att stödja sprĂ„kutvecklingen.METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, bĂ„de ifrĂ„n förskola ochfrĂ„n förskoleklass.

Syftet med denna c-uppsats var att beskriva pedagogers uppfattningar om röstens inverkan i kommunikation med barnen. Vi ville Àven synliggöra hur pedagogerna anvÀnder sin röst i aktiviteter med barnen vid samling, pÄklÀdning, ute- och innelek. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer som utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats. Vi intervjuade tio pedagoger varav Ätta Àr verksamma pÄ förskola och tvÄ icke verksamma. Resultatet av studien visade att pedagoger uppfattar att rösten har en betydande roll i kommunikation med barnen.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angÄende styrd lek i grundskolans tidigare Är. För att fÄ en fördjupad förstÄelse av pedagogers förestÀllningar om styrd lek, samt för att fÄ en beskrivning av hur de anvÀnder sig av lek i verksamheten, anvÀndes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare Är. Dessa pedagoger var slumpmÀssigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig Ät. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn pÄ styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers olika uppfattningar om delaktighet i barns lek pÄ förskolan. Vi vill Àven fÄ en djupare inblick i pedagogers uppfattning om lekens betydelse. VÄr undersökning baseras pÄ en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer dÀr sex verksamma pedagoger i förskola deltar. I forskningsbakgrunden beskrivs Friedrich Fröbels syn pÄ barn och lek  samt barnstugeutredningen. Vidare behandlas Lev S Vygotskijs och Jean Piagets teoretiska synsÀtt pÄ lek. Vi belyser Àven forskares och författares uppfattningar om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt vikten av pedagogers delaktighet. Resultatet visar att samtliga pedagoger i undersökningen framhÄller och Àr medvetna om lekens betydelse i förskolans vardag.

En studie om sex pedagogers tankar och förhÄllningssÀtt pÄ barns försök till ansvar.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppssprÄk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör sÀrskilt barnens och pedagogernas uttryckssÀtt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara pÄ hur de uppfattade pedagogens kroppssprÄk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssÀtt i konfliktsituationer och barns beteenden..